I den tysta natten...

Morgonen började inge bra, eller bra på olika vis... var skitskönt att fortsätta sova när jag egentligen skulle ha masat mig upp :) Sov hela 2 timmar längre och det var underbart. Iofs vet jag att det inte är bra att missa saker på föreläsningarna men kan andra vara hemma titt som tätt och ändå klara skolan så borde nog jag kunna unna mig en sovmorgon också ;) Så sedan var det alltså skolan som gällde enda tills nu, kl 2 vilket var helt lagom. Imorrn ska vi (jag o Fadime) på Nolaskolan och dela ut enkäter. Känns lite pirrigt i magen, men det är ju tur i sådana här lägen att man har kontakter från förr, Biggan kan man lita på :P Det roliga är att jag uppfattade att nån annan grupp inte hade fått komma till Nola nåt... men som sagt de är ju inte jag ;) Men ursch tänk när man ska knack på och kliva in framför en 25 pers, jippie...

Igår fick jag förresten en nya spis, äntligen :) Den förra tror jag måste ha varit en 50 gammal eller nåt... höll ingen bra värme i ugnen eller nåt, inte för att plattorna var så dåliga men man vill ju kunna baka osv. utan att det ska misslyckas jämt pga spisen.

Sen dessa ungjävlar upp skulle jag vilja strypa, än fast jag vet att det inte är deras fel så är det ändå de som lever om som att det vore en elefanthjord där uppe. Och vem fan är uppe halv 6 på morgonen?? inte många, men de är!!! Man undrar va de har för föräldrar som inte säger åt dem att de inte får leva om så hemskt, särskilt när de vet att det är lyhört och pga det faktum att vi faktiskt bor i ett hyrehus. Ska ta ett moppskaft och köra upp i taket nästa gång tror jag...

Annars så lunkar det väl på som vanligt, jämna plågor... huvudet upp och fötterna ner iaf... men nåt jag undrar över är när jag blev en sån gnatkärring som jag tycker att jag är nuförtiden. Det är inge roligt att känna sig småsur så ofta, vet inte om det är mig det är fel på eller,ibland ser jag bara rött, som igår tex då blev jag skitsur för att en plastburk kommit bort, bara locket fanns kvar, även fast jag vet att jag diskade den och la den i torkstället så har den försvunnit. En sådan liten och fjantig sak fick mig att slå i skåpet ordentligt... och även fast det inte är Lars fel så tar jag ut det på honom, stackarn... precis som om han skulle ha gömt burken bara för att jävlas :P

"I den tysta natten,
ett skrik från annars
så slutna läppar

Som i hopp om att ekot från förr
äntligen ska få vila i frid
denna kalla oktobernatt..."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0