Sunshine...
Nu är den förbannade tentan gjord iaf, och fråga mig inte om det gick bra för har helt ärligt talat ingen aning. Jag tycker den var jättesvår och satt nästan hela 6 timmar från kl 9 till strax innan 15. Men vi hade faktiskt inte kunnat plugga mer om jag tittar på frågorna som var, vi hade endast pluggat i onödan då. Nä så svarade på alla utom en fråga, den frågan var självklart från den bok jag inte hade... Nya Sociallagarna med kommentarer. Så jävla typiskt... men men får hoppas på det bästa, det blir 3 långa veckor av väntan på resultat. I värsta fall blir det en omtenta men självklart är min förhoppning att jag ska få lägga undan lagboken och slippa kånka på den nå mer i väskan.
Är förbannat skolless nu, vill inte läsa politik och ekonomi nästkommande kurs, orkar fan inte... men men bara till att dra sig igenom det också... skönt bara en månad kvar till sommarlov :) Tror det är mkt som spelar in att jag senaste tiden varit less och irriterad. Egentligen borde jag inte vara det pga allt annat som borde få mig på bättre humör men inte vet jag. Vissa står mig upp i halsen och säger man nåt äre som att prata med en vägg... är less på att vara alla till lags och dalta hit och dit. Och tål man inte å höra sanning så fine... sen är det ju alltid roligt att veta vilka som backar upp en när det behövs och vilka som tiger och inte kan stå för vad de tycker. Som säger en sak när den är med den ene och sedan en annan med den andre...
Jag är fanimej känslomässigt instabil... man skulle ju kunna tro att jag har PMS varenda dag 24/7. Skratta eller gråta det är frågan... Men när solen ler emot mig och fåglarna kvittar är faktiskt det enda jag kan känna ett inombords ett enormt lugn, då om nån gång känns livet bra...
Tänker, vrider och vänder
Jag tänker, vrider och vänder
på alla ord som jag inte säger till dig
Om hur du öppnar kärvande fönster
som länge varit stängda för mig
Om hur jag tror att jag ser under ytan
tillräckligt för att förstå,
att när dina blåa ögon sänks
är det bara till en bränsledepå
Om hur jag vet allt om toppar och dalar
och skillnad mellan dag och natt,
samt att morgonen ligger och väntar
när värmen har kommit ifatt
Jag tänker, vrider och vänder
på alla gropar jag kan falla i,
om du river mina murar sten för sten
men jag vill inte att du låter bli...
Fy fan säger jag bara...
Sedan är jag så himla uppretad över en sak, det hela är tamefan en skandal inom det svenska rättsväsendet. Förra veckan föll domen i ett mål här i Övik rörande en 15 åring kille som ska ha haft sexuella handlingar med en 14 årig flicka på skoltoaletten, notera handlingar, inte samlag! och båda var med på det men killen dömdes för våldtäkt mot barn till sluten ungdomsvårdsanstalt. Han är 15 år! Helt förstörd över att bli anklagad och dömd för våldtäkt, eftersom flickan påstått det i sin anmälan. Nu går flickan och skryter om vad hon ska göra med pengarna hon får i skadestånd, 100 000 kr! Englas mamma fick 75 000! Hur i helvete kan det gå till? Flera killar har klivit fram och berättat om hur hon sex-smsat med dem om hur hon vill att de ska knulla henne osv. osv. och om hur hon hotat att anmäla dem. Hon har t.o.m kommit med sexuella förslag till killens bror för ett tag sedan men han nekade, tack och lov. Nu är killen portad från skolan, han får ingen undervisning och den praktik som han fått under tiden på ett ställe i stan har också dragits in pga av att skolan tagit sin hand från honom, eftersom de påstår att de kan göra så eftersom han finns med i brottsregistret. En överklagan är på väg, med all rätt. Även om han har begått ett brott genom att ha sexuell kontakt med en 14-åring så ska hon fan inte få ett rött öre för det hon ställt till med... Killen mår skit, medans hon går runt med ett leende på läpparna i skolan, under 2 dagar i rätten visade hon inte en min, inte en tår, ingenting... hon ville t.o.m ha öppna dörrar, men domaren hade sagt att det skulle de aldrig gå med på. Öppna dörrar är väl det sista man vill ha om man blivit våldtagen, eller? Det värsta är att jag tror, men jag ber till Gud att det inte blir så... men han mår sämre än vad som syns, fatta hela hans liv måste kännas totaltförstört och uttalanden om att han inte orkar mer har gjorts... Jag hoppas att hon kan sova gott om nätterna med alla dessa pengar på kontot, känna sig såå omtyckt och älskad på skolan och le sitt falska jävla leende. Hey att förstöra en människas liv är väl ingenting eller? Nå fan tycker jag det svenska rättsväsendet ska vara så jävla utbildat och modernt vid detta laget att de ska kunna skilja på vem som talar sanning om på vem som ljuger? vem som är trovärdig och inte... och åtminstone kunna ta hänsyn till omständigheterna. Vart är skyddsnätet som ska ta hand om de som håller på att falla? Var? Vart ska han ta vägen? Han är ingen våldtäktsman, han är en 15-årig pojke som råkade göra ett fel val... som följde sin hormonfyllda kropps lustar, som aldrig i sin vildaste fantasi trodde att någon kunde vara så beräknande och falsk... Har god lust att lägga ut hennes namn men då blir man väl anmäld för förtal eller nåt, det kanske inte är värt risken... Men man kan ju alltid hoppas på det som jag tror på, att allt man gör kommer tillbaks till en, trefaldigt!! Så förr eller senare...
The Burger King trip...
Kiss while your lips are still red...
Oh my God...
Som ni ser har jag tagit och ändrat på bloggens utseende lite, tycker det blev fint med tanke på att man är så teknisk :P Men ska ta å göra en ny header nån dag också när jag har tid och fantasi ;)
Efter inspiration från en annan blogg (Amir) tänkte jag bli lite andlig idag och skriva om mig och min relation till Gud. För ja, jag tror att det finns en Gud där ute någonstans... men min Gud behöver inte vara likadan som din. Jag tror att man väljer vad man tror på, och att vi människor på jorden behöver en tro för att ta oss igenom både vardagen och svårare stunder som smärta och sorg, vi behöver tro på att det finns något mäktigare än oss där ute. Något som får oss att känna oss mindre ensamma, för än hur många människor vi har runt omkring oss så är vi ändå alltid ensamma. Vi föds ensamma och vi kommer att dö ensamma så är det bara. Vi behöver någon att sätta vårt hopp till, vi behöver någon att använda som syndabock vid tillfällen när dåliga saker händer, just bara för att klara av att hantera situationen. Och min Gud han finns där, osynlig, tyst och lyssnade. Han dömer inte och han förlåter mina påhopp, för dom har det varit många av... hade jag varit Gud hade jag kastat en blixt i huvudet på mig eller nåt vid det här laget, för så mycket har jag hatat honom och jag har till och med förnekat allt som har med tro att göra. Dessutom så svär jag, och det kanske inte är så bra... Så jag tror inte att det finns endast EN Gud i denna värld, utan jag tror att det finns så många gudar som vi vill att det ska finnas. Och detta betyder att min Gud absolut inte är bättre än någon annan, allt handlar bara om vart man är född, under vilka förutsättningar och den egen viljan, vi väljer vad vi ska tro på. Jag är ingen kristen brud som ber varenda kväll innan jag går och lägger mig, eller går i kyrkan på söndagar, för helt ärligt så tror inte jag det spelar någon roll... det handlar endast om min egna relation till Gud, och det som händer mellan oss två. Jag behöver inte visa min vördnad genom böner och kollekt utan jag gör det på mitt sätt, och det tror jag Gud nöjer sig med.
"Älska din nästa och behandla andra som du själv vill bli behandlad"
"Vakna upp
och stärk det som finns kvar
och som var nära att dö..."
Uppenbarelseboken
It's your call...
Besviken...
Storlek 34
Haha ikväll fick jag världens sötaste och mest komiska kommentar, eller fråga rättare sagt... "Har du storlek 34 på byxor?" Snälla lilla vän!!! Antar att jag får känna mig smickrad men tyvärr måste jag säga att så inte är fallet. Att du inte har koll på storlekar det är ju tydligt haha... 34 haha.. prova några steg till vännen så börjar vi snacka nära ;) Och vet att du inte menade nåt illa med frågan, därför jag kan skratta och le åt tanken på det hela.... Du är så söt... men lost.
Annars har det varit en bra dag, hyresvärden kommer imorrn och fixar proppen under diskbänken... kvällen har varit mkt trevlig och nu ska ja ta och sussa och förhoppningsvis drömma vackra drömmar :)
In school
Vakna
"Vakna upp
och stärk det som finns kvar
och som var nära att dö..."
Klappat och klart
Är hemma hos mamma idag, Rolf är så snäll... innan han kom hem från jobbet så städade jag ur bilen osv. å nu tvättar han och polerar den, dessutom byter han till sommardäck :) Så det är jättesnällt gjort av honom måste jag säga.
Nä så idag har varit en bra dag, bättre än på länge... vet inte om det beror på det fina vädret eller vad det är men på nåt sätt känns det lite lättare att andas...
Headspin
Städtant...
Men men tack för all hjälp Therese som inte ens skulle vara där! utan dig hade Maria och jag slitit ihjäl oss.
Nä ska gå och lägga mig nu, dagen har var lång och innehållsrik... och just nu har jag en jävla huvudvärk som vägrar släppa...
Kind of funny...
Har fått påpekat för mig idag att jag aldrig erkänner när jag gör fel... och att jag sårar folk utan att jag vet om det. Har funderat på det ett bra tag nu, analyserat som vanligt...suck. Och måste säga att jag har inte haft en aning om att folk känt så... det är en himla synd att de inte säger till mig när de nu blir ledsna eller sårade av nåt jag sagt eller gjort, för jag har helt ärligt inte haft en aning. Det är ju bättre att säga det så att jag har en chans att be om ursäkt, än att jag ska få höra det senare, hur dålig människa får inte det en å känna sig? Om jag sagt eller gjort nåt som sårat nån av er så är jag väldigt ledsen för det... det har aldrig varit min mening. Jag kan erkänna när jag gör fel, men det är förutsatt att jag får veta att jag gjort fel... och visst kan jag känna också när jag gjort nåt fel, då får man ju den där magkänslan och samvetet kommer å knackar på, men ibland så har man faktiskt ingen aning...
Sen kommer frågan, vem ska jag sätta i första rum? mig eller dig... du tycker säkert att jag ska välja dig men om jag skulle säga att jag skulle vilja att du sätter mig i första hand? vad skulle du svara då?
Är less... orkar snart inge mer...
a mad world it is, and I find it kind of funny and I find it kind of sad.........
Mad World
Helvetet på jorden...
På eftermiddagen for jag hem på besök, mamma fyllde år idag så var där och käkade middag och tårta :) OCH hon blev jätteglad över biljetterna till Tomas Ledin i sommar, helt klart värt pengarna för att få se hennes min.
Som tack fick jag med mig en massa mat hem att ha i frysen, vilket var jättebra såhär i mitten på månaden när pengarna tryter... betalade verkstaden idag... det sved...suck. Men vart inte såå farligt dyrt ändå, hade kunnat vara mycket värre.
När jag kom hem är det nån jävel som har parkerat på min parkering, en himla tur för ägaren att det var en likadan Opel som jag annars hade en fin ripa prytt huven när han/hon kom ut. Nu var jag så snäll att jag ställde mig på ett annat ställe... fan skulle ha parkerat in jäveln...
Och ont i ryggen har jag, vet inte varför... tror det var för att vi satt ute igår och blev kalla eller nåt. Så himla farligt den här årstiden, lär mig aldrig att inte klä av mig för tidigt osv. så det straffar sig antar jag. Igår kväll trodde jag att jag fått ryggskott eller nåt, kunde knappt röra mig... fick ställa mig på knä i köket och fundera på hur jag skulle ta mig därifrån, hur jag än gjorde så vare som nån satte en kniv i svanken på mig och spred smärtan uppåt... men tog mig upp och till sängen iaf och idag känns det bättre men långt ifrån bra. Så är på en sånt härligt humör, som en klimakteriekärring... Har känt flera gånger under dagen hur jag skulle kunna explodera, så har varit tvungen att dra mig undan för minsta lilla... orkar inte med nå tjafs å bråk.
Och jag vet att jag gjort någon besviken idag, det vet jag men jag är såå less på att hela tiden göra saker för andras skull, för att de ska må bra och ha roligt. Jag då?? När ska jag få må bra och ha roligt??? nån som funderar på det? Nä skulle inte tro det va... Jag grubblar och försöker lösa allas problem inklusive mina egna och jag ligger sömlös på nätterna.... självvalt säger ni, jo mkt möjligt men hur fan slutar man bry sig om andra då??? nån som kan svara? vill gärna veta. Nä alla ska bara ha, ha och åter ha i denna värld och det står mig upp i halsen! Och jag ger, ger och åter ger... Ett lätt offer...
"Nu handlar det inte om dig..." Nä när fan gör det det igentligen? Och jag förstår, jag förstår mer än du tror... du har ingen aning och ingen rätt att uttala dig om saken för du vet inte mer än vad jag berättat, å det är långt ifrån allt. Jag vet mycket väl att det är förbannat svårt, det är det enda jag upplevt... så kom inte och påstå att jag inte vet. Jag är inte någon nybörjare på att ha krossat hjärta... och tro mig det gör lika ont varenda jävla gång, get used to it... Jag vet hur ont det gör, hur varje hjärtslag känns som det sista, hur man velar, hur man gråter, hur man känner sig värdelös, hur man tror att det aldrig kommer bli bra igen, hur man hatar, hur man älskar och hur jävla lätt det är att falla tillbaka till att tycka om personen. Jag vet... och jag är ledsen att behöver säga det men det är så det är. Välkommen till helvetet på jorden, att vara kär, olyckligt kär och allt mitt emellan...
Nä måste ge mig nu innan jag skäller ut hela världen och exploderar.... god natt alla!
Älskar dig ändå...
Not enough...
Och är det nåt jag aldrig lär mig så är det att inte ha förväntningar, även om jag intalar mig själv att jag inte har det så har jag det ändå, å varje gång så blir jag lika besviken... fattar inte hur jag kan vara så dum. Borde veta bättre....
Vad och Varför...
behandla varandra som om den andre vore en litet kryp utan känslor...
Varför kan vi inte få vara som vi vill och bli älskade för de vi är?
vi förväntar oss perfektion i en värld där det inte finns något sådant...
Vad är det som gör att vissa tror att de har rätten att döma?
när det är så otroligt farligt att kasta sten i glashus...
Varför kan vi inte helt enkelt bara acceptera att vi är olika?
inte ens tvillingar är ju stöpta i exakt samma form...
Ja frågorna är många så ta dig en funderare,
fundera på hur du behandlar andra människor...
PowerPoint we like :)
Efter seminariumet käkade jag lunch med Madde, å måste säga att det var förvånansvärt tyst... som om det fattades nån eller några, sen kom vi på att det var för att inte Maria eller Micke var där och höll låda ;) Tur nog så kommer de hem ikväll... så imorrn är allt tillbaka till det vanliga. Hehe ganska så lustigt, den ene sitter på bussen ner från vinterland och den andra på väg upp från sommarland, den ene i päls och den andre i shorts :P osså hamnar de nånstans i skärselden där det varken är vinter eller vår... fast dock mer åt vår, självklart. Igår och idag har varit underbara med en massa värme och sol, är så skönt när gatorna torkat upp... längtar tills de borstar bort allt grus, är så obehagligt att gå på.
Undrar hur jag ska hinna allt denna vecka, stressar upp mig i onödan jag vet. Men det finns saker som jag nog måste lägga åt sidan, både pågrund av tid och pengar, har knappt råd att tanka bilen eller handla mat... suck sista 2 veckorna innan "löning" är alltid jobbiga... måste bli bättre på att planera inköp osv. Det viktigaste just nu är iaf att vi får vår uppsats klar så att man kan njuta av helgen någorlunda. Hehe tog typ 1,5 timme att bestämma ämne, vilket blev sexuella övergrepp mot barn, den rättsliga hanteringen. Så vi får se hur det går med allt.... en dag i taget.
LESS
Måste fortsätta skriva på reflektionen till skolan... imorrn börjar skiten igen, och jag har en känsla av att närmsta tiden kommer bli otroligt hektiskt och inge rolig alls. Får se hur mkt man pallar... känns som om I'm living on the edge. Klarar inte av nå mer nederlag just nu... jag har nog på min tallrik som det är, med råge. Ibland kan jag känna mig som ett litet barn, eller rättare sagt lusten att få vara ett igen. Få lägga sig ner på golvet, sparka och skrika "Jag vill inte vara med mer om det ska vara så här!!!" och sedan får man som man vill efter ett tags gnällande och allt blir bra. Men det är bara en dröm, det blir inte bra... inget skulle bli bättre av det, för detta handlar inte om en godispåse eller vem som ska leka med vilken barbiedocka.... dessutom finns det ingen som skulle kunna ge mig det jag vill ha... så whats the point?
Varför skriver jag aldrig om nåt glatt???? låter bara som att mitt liv är endast skit, så är det inte. Det är bara så förbannat svårt att tänka på det som är bra när det dåliga tar över hand...
Saknar, saknar, saknar, saknar, saknar, saknar, saknar...............
So sorry...
Har färgat håret dock, vilket behövdes med tanke på den ljusa utväxt som blivit och den dassiga färgen... inte för att det får mig att känna mig speciellt mkt bättre angående håret... varenda gång jag dushar skulle jag vilja gråta, fatta hur det känns att kunna dra handen genom håret och ha en MASSA hårstrån i handen, det är inte kul alls. Känns som om jag kommer att bli flintis snart... å jag vet inte vad jag ska göra åt det mer, har prövat allt så nu ska jag beställa en tid hos läkaren så de får kolla upp vad det är, om jag har nån brist på nånting eller vad. Mitt tjocka fina hår är inte länge tjockt och fint, utan tunt och livlöst... ni skrattar säkert när ni läser det, det är inte så konstigt för jag har faktiskt mkt hår att ta av, vilken är en himla tur för annars hade jag redan haft flint, men för mig är det en pest och pina, känner mig som en levande rya matta... hår tamefan överallt, så äckligt...
Så som ni hör är positiva Sandra på G igen.... as usual :P
Never ever....
Dit gåta håller gåta....
Jag håller ditt huvud,
Jag håller ditt huvud i mina händer,
som du håller mitt hjärta i din ömhet.
Så som allt hålls och blir
hållet av något annat än sig självt,
Så som havet lyfter en sten till sina stränder,
som trädet håller höstens mogna frukter,
som klotet lyfts genom klotens rum.
Så hålls vi bägge av något
Och lyfts
Dit gåta håller gåta i sin hand...
Tom peng pung...
Vilken dag...
Ja vilken dag... hej o hå, men detta blev ju en anledning för oss Dollarsfan att ta en snabbtripp imorrn till Kramfors och införskaffa fler gardinvagnar :P
Lämnad kvar...
Och äntligen är det "påsklov" och den förbannade omtentan är inskickad... får se vad det blir för resultat av det hela... vi har gjort så gott vi kunnat me å komplettera... det är fan inte lätt inte.
Och alla sticker typ hem över påsk, känns som om vi som bor här i Övik blir övergivna... även om man inte umgås med alla i klassen, långt ifrån så känns det ändå tomt då det är lov. Fattar inte varför... sommaren kommer att bli hemsk, särskilt utan 2 av mina gullungar... Finnen drar norr vilket inte är så överaskande, hon ska hem till Haparanda och den karga vildmarken... surra finska och slita arslet av sig i nån butik som säljer hajksaker. Den andre han drar söder till nån håla han kallar för hem som heter Linköping och där ska han terrorisera sin chef och väcka dementa gamlingar på natten för å ge dem sömntabletter. Nä det blir bara Madde å jag kvar här, hehe inte riktigt men ni fattar. Vi ska böja ryggen och torka gamlingar i baken hela dagarna ;) Hehe tyckte det var en sån bra kommentar "Torka gamlingar i baken hela dagarna??? Sitter DU på toa hela dagen kanske?" Sen ska vi svettas ihjäl för att nån gamling tycker att det drar så förbaskat kallt när man öppnar fönstret och det är 25 grader varmt ute... inte ens får man ha toadörren öppen när man duschar dem....suck. Bara till å byta kläder efteråt... man känner sig sååå fräsch kan ja ju säga!!! Hur ska jag klara sommaren....
Nä ska man ta å kolla om tvättmaskinen är klar kanske... är såå inspirerad. Städningen tar jag imorrn..
Sometimes U just gotta...
Men måste verkligen ta itu med städningen här hemma nån dag... ta en rejäl genomgång av allt för tycker det luktar surt här och vet inte varför, har kollat igenom allt som jag kan tänka mig men ändå inte hittat nåt. Måste vara avloppet eller nåt... sååå kul, känns verkligen fräscht. Not!! Men men... köpte ju ny mopp idag också så... får väl lov att inviga den :P
Funderar även på vad jag ska hitta på till mamma i födelsedagspresent, hon fyller år nästa vecka... har sån lust å köpa 2 biljetter till Tomas Ledin i sommar eftersom jag vet att han har varit hennes idol genom alla tider, men det ska ju vara så förbaskat dyrt... hm... överläggningarna fortsätter. Får dåligt samvete för att för hade jag struntat i att köpa allt jag gjort idag hade jag ju haft pengarna till biljetterna. Vilket jag har nu också ämdå men ni förstår vad jag menar...suck.
I min hand...
Dagen har spenderats mestadels i sängen... så jävla skönt. Eller åtminstone tills det var nån som skulle ha upp en...suck. Och kl 13 bar det iväg till bibblan... andra hemmet för oss elever känns det som. Trodde det säkert skulle vara smockfullt av oss där men faktiskt inte, var typ bara jag och Madde :P Hursomhelst var det skönt att få komma igång med helvetet till kompletteringar på tentajäveln. Bara det att vi inte har en aning om vad vi surrar om känns det som, och noll koll på vad det är vi ska tillföra till den. Och man blir bara mer och mer irreterad när man ser hur de har rättat som när man jämför med andras tentor, vilket man inte ska göra men ändå... Vi kan ha fått samma poäng som en annan grupp men de har mkt mer påpekningar än vi på den frågan, så vart går gränsen liksom? Aja skitsamma, bara till att bita ihop och göra skiten...suck.
Bakslag igår igen, är sååå less på snö så jag kräks snart!!! Jag vill ha vår och värme... JAG behöver det. Känns som om jag går runt, runt i samma banor hela tiden och irriterar mig på saker. Behöver förändring och jag vet att jag alltid mår bättre på våren... Nu sitter det ju inte bara i våren, det sitter mkt i mig själv... det vet jag. Men det är bara svårt... inget känns roligt, känner ingen glädje för nåt. Skrattar och ler självklart, det är liksom inte det jag menar... det är svårt å beskriva det, det bästa jag kan komma å tänka på är att det känns som en sorg i bröstet på nåt vis. Men det är svårt å få andra att förstå... att jag just nu bara behöver närhet, lung och ro och bara få vara och inte gå på i 110. Den dagen kommer aldrig att komma...
Törnar river och minnen svider,
rispar det hjärta som jag håller i min hand...
Incomplete...
Yes its true, jag har varit ett Backstreet Boys fan en gång i tiden... hörde denna låt igår och det förde mig tillbaka i minnet till saker som jag inte ska nämna här. Men av alla låtar de gjort så tycker jag nog denna är en av de bästa...
"All I'm going to be is..."
No one knows..
Sen dessa seminarieuppgifter är fan inte roliga och väldigt orättvist fördelade... det är ungefär som om de tror att de har med proffs att göra. Det är vi inte kan jag avslöja! Inte ett dugg... åh juridiken står mig upp i halsen... kvävs fan snart.
tack och lov är det snart påsk... å lite ledighet förhoppningsvis...
Men en ganska bra grej hände idag ändå, fick mitt från Skatteverket och till min förvåning fick jag pengar tillbaka på skatten! det var inte speciellt mycket men ändå, trodde säkert att jag skulle få bakskatt på flera tusen eftersom jag jobbade så mkt förra sommaren. Men tydligen inte så det är jag otroligt glad över :)
Och tack för en trevlig tjejkväll å middag! goungar... har alltid roligt med er :)
"No one knows what it's like..."
Till dig...
och hjärtat gör för ont,
försök hitta den där styrkan
som finns i alla personers inre
Men gråt om du vill gråta
och skrik om du vill skrika,
Förbanna Gud om du vill
han kommer ändå gå där bredvid.
Låt dina tårar rinna
från de ögon som brukar tindra,
De kommer att göra det igen
när sorgen lättat på greppet.
Var inte rädd för att åter skratta
livet det kommer att gå vidare,
I minnet ditt han alltid lever
och i hjärtat alltid består.
Men medans allt är som värst
kom ihåg oss som finns kvar,
Vi finns här för dig vännen
vare sig det är natt eller dag.