Att ha två roller...

Dagen har bestått i att inta slapparläge för att titta på film, detta medans resten av familjen slitit med att röja undan snö på gården. Känns skönt att ha en giltigt skäl till att slippa delta i detta efterson att skotta snö inte är någon favorit syssla precis :P Har ikväll varit ute på en kortare prommis, även om man känner sig hyffsat pigg så märker man när man kommer in att det faktiskt tar på krafterna... men antar att det också kommer att bli bättre dag för dag :) Känns konstigt att det redan imorrn är söndag och en hel vecka har gått, det känns som om det vore igår... men tack och lov för att det går fort, ju fortare kommer jag tillbaka till vardagen och känslan "normal".

Men man har verkligen tid att fundera på saker och ting nu när jag är hemma hela dagarna, annars har jag haft så mkt med praktiken osv. att det tagit upp mestadels av tiden. Nu är jag på hemmaplan hos mamma och har all tid i världen att tänka och fundera... Det är svårt, så otroligt svårt allting men ändå så känns det så lätt... det är svårt att förklara, men när man börjar ett nytt liv har man lust att verkligen förändra en hel del, starta om helt enkelt, låta livet börja och leva det fullt ut. Även om jag många gånger tvivlat på livet och på varför det är värt att leva efter allt jag varit med om så börjar jag faktiskt att inse att jag älskar livet och att även JAG har rätt att njuta av det. Varför nöja sig med det lilla när man kan satsa på det stora? Har alltid försökt att leva efter "Låt aldrig någon få dig att tro att du inte förtjänar det du vill ha!" även om jag många gånger glömt bort dessa ord, det är lättare att lyssna till vad andra säger, och framför allt till vad jag säger till mig själv, vilket inte alltid är så snälla ord... Jag vet hur det är att ha två roller, att vara någon som utsidan inte visar... så har det varit i hela mitt liv, och det är inget som ändras på över en natt, men för första gången tror jag på att ljusare tider kommer, och att äntligen ska utsidan få spegla den vackra insidan som finns...mitt jag.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0