Ibland blir man bara så besviken då den person man trodde skulle stötta och hjälpa en mest inte gör det. Tycker inte att det är förmycket begärt eftersom jag alltid annars ställer upp och just nu när jag inte kan eller rättare sagt inte får göra vissa saker så behöver jag ha lite extra "stöd i ryggen" gällande vardagssysslor m.m... men nejdå, vill man ha nånting gjort verkar man tydligen måsta göra det själv. Lovar någon att göra en sak så litar jag ju självklart på att den gör det, särskilt en sådan liten grej som inte tar speciellt lång tid... och visst fine om jag bara upptäckte att det inte var gjort, men värst av allt är lögnen om att det var gjort. Det värsta jag vet är lögner och det är inte lönt att ljuga för mig för jag genomskådar dem förr eller senare och då gör det såå mycket ondare i mig än om personen bara hade varit ärlig från första början.

Less och gråtfärdig...