Ser fram emot morgondagen då jag och Emmeli ska gå på en föreläsning som faktiskt inte har med våran utbildningen att göra, alltså det är ingen förläsning som skolan anordnar utan den ingår i psykveckan som pågår just nu. Den imorgon handlar om suicide, alltså självmord... att välja döden. Vilket jag tror kommmer att bli en intressant föreläsning och väldigt nyttig. Kommer kännas konstigt att gå på en föreläsning där jag inte har några krav på mig, jag behöver inte anteckna som ett tok utan jag kan bara sitta och lyssna. I och för sig tror jag att jag ska ta med mig papper och penna i alla fall för det kan alltid sägas något nyttigt som jag kan ha användning av i kommande arbete...

Har även suttit ikväll och skrivit ett personligt brev, det första jag har skrivit... det är svårt att veta vad man skall ta med och hur pass "personlig" man skall bli. Man vill inte överdriva hur bra man är men ändå vill man ju få fram hur bra JAG skulle passa för jobbet. Jag tror då man tjänar mest på att vara uppriktig och ärlig istället för att dra de klassiska klyschorna, alla har vi fel och brister men det man måste göra är att vända bristerna till något bra. Känns både roligt och inte roligt att söka jobb... får ju halvt panik när jag läser arbetsuppgifterna... tanken slår mig "Hur i helvete ska jag klara av det där!!?? Ska jag verkligen klara detta??? svaret är JA" innerst inne vet jag ju att jag gör det och alla är vi nybörjare någon gång... och det man inte kan det får man väl lära sig helt enkelt. Men det känns ändå kymigt, det gälller bara att tro på sig själv. Det som jag är så bra på ;)